Varför har vi skottår?

Februari har oftast 28 dagar. Men vart fjärde år får den en dag extra, den 29 februari. Ett sådant år kallas skottår.

Ett dygn är ett varv

Jorden roterar som en snurra. Från middag till middag vrider den sig ett helt varv i förhållande till solen, och det är ett dygn. Kalendern räknar bara hela dagar.

Ett år är ett varv runt solen

Samtidigt går jorden runt solen. Ett varv tar ett år. Under den tiden avlöser vår, sommar, höst och vinter varandra.

Det går inte jämnt ut

Från en vår till nästa går det inte ett jämnt antal dagar, utan 365 dagar, 5 timmar och 49 minuter. Efter 365 dagar har jorden alltså nästan en kvarts dag kvar av vägen.

Kalendern skulle glida

Om varje år bara hade 365 dagar skulle våren börja nästan 6 timmar senare varje år. Efter 4 år en dag, efter 120 år en månad. Om ungefär 600 år skulle julen infalla mitt i sommaren.

Caesar lägger till en dag

På Julius Caesars tid var romarnas kalender i oordning. Prästerna stoppade in hela månader när det passade dem, och den var ungefär tre månader i otakt med årstiderna. Caesar införde därför en ny, den julianska kalendern: året har 365 dagar och vart fjärde år en dag extra, eftersom fyra saknade kvartsdagar blir en hel dag. För att få ordning på kalendern varade år 46 före Kristus i 445 dagar.

En kvarts dag är lite för mycket

Caesars kalender gjorde problemet mycket mindre, men tog inte bort det. Året är nämligen inte 6 hela timmar längre än 365 dagar, utan bara 5 timmar och 49 minuter. Skottdagarna lägger alltså till 11 minuter för mycket varje år, och våren kommer hela tiden lite tidigare i kalendern, bara mycket långsammare än förut. Under ett människoliv märker ingen det, men efter 128 år blir det en hel dag och efter 1 000 år nästan åtta.

Tio dagar som aldrig fanns

Våren kom därför allt tidigare i kalendern. På 1500-talet började den redan den 11 mars i stället för den 21 mars som år 325, när kyrkan fastställde reglerna för påsken. Mest störde det kyrkan: påskens datum räknas från vårens början, och med den förskjutna kalendern hamnade påsken allt längre från den. Påven Gregorius XIII lät därför 1582 hoppa över tio dagar: efter torsdagen den 4 oktober kom direkt fredagen den 15 oktober.

Regeln för sekler

Så uppstod dagens gregorianska kalender, uppkallad efter påven Gregorius. I den är ett år som är delbart med 4 ett skottår. Är det däremot delbart med 100 är det inte det, och är det delbart med 400 är det det igen. Därför var 2000 ett skottår, men 2100 blir det inte. Caesars kalender lägger nämligen till ungefär tre dagar för mycket på 400 år, och den nya regeln tar bort just de tre dagarna.

Inte ens nu stämmer det exakt

Inte heller den gregorianska kalendern är perfekt. Dess år är i genomsnitt 365 dagar, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder, medan det verkliga året är mer exakt 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder. Det blir alltså 27 sekunder över per år och kalendern glider fortfarande, men en hel dag först på ungefär 3 200 år.

Så varför har vi skottår?

För att jorden går runt solen på 365 dagar och nästan 6 timmar och kalendern bara räknar hela dagar. Tack vare skottåren börjar våren fortfarande runt den 21 mars. Med regeln för sekler glider kalendern bara ungefär en dag på 3 200 år.